Dela:
Under spanskt och holländskt styre
Upptäckaren Alonso de Ojeda fann Aruba 1499 och gjorde anspråk på ön för det spanska kungahusets räkning och kallade ön Isla de los gigantes (’Jättarnas ö’), med hänvisning till de högresta indianerna som redan bodde på ön. Efter något årtionde ändrades dock öns smeknamn till Isla inutíl (’Den värdelösa ön’) eftersom varken guld eller andra skatter kunde hittas där.

Öns befolkning förslavas

År 1513 förslavades hela den indianska befolkningen på Aruba och transporterades till de spanska plantagerna på Hispaniola, den ö som numera är uppdelade i länderna Dominikanska republiken och Haiti. I början av den indianska historiska perioden 1515 fick några indianer resa tillbaka, medan andra kom från det sydamerikanska fastlandet och bosatte sig i små byar på Arubas nordsida.

Aruba får nya och nygamla bosättare

När spanjorerna återkom, anställdes indianerna som häst- och kreatursuppfödare. Från 1600-talet och framåt har många indianer invandrat från fastlandet. Det var också indianer som stod var den katolska kyrkans främsta predikanter på Aruba långt in på 1700-talet.

Aruba – en del av Nederländerna

Holländarna insåg Arubas strategiska läge och ockuperade ön 1636, dels för saltutvinning och dels för att ha en örlogsbas i Karibien under sitt 80-åriga krig mot Spanien. Öns ekonomi utvecklades ytterligare när Nederländska Västindiska Kompaniet (WIC) slog sig ner på den närliggande ön Curaçao. Aruba har, förutom en brittisk period 1805-1816 under Napoleonkrigen, varit en del av Nederländerna, även om Aruba numera har en mycket långtgående självständighet.